Fick en fråga ang. mitt andra inlägg om varför killar är dåliga i sängen.
Varför är då tjejer dåliga i sängen löd den.
Har spekulerat mkt i den frågan och kommit fram till att den nog i de flesta fall handlar om osäkerhet.
Ni är så rädda för att göra fel, att det ska vara obehagligt eller att man inte ska göra det bra, att låta för mkt eller för lite.
(lägg märke till att jag skriver ni, för själv är jag sjukt bra i sängen;).
Så sluta tänk så mycket och våga släppa loss litegrann.
Sex ska vara härligt, skönt och kul.
Så släpp fram puman i er så kommer grabbarna bli tacksamma det lovar jag.
Är ni osäkra så testa er fram, ni kommer höra om han gillar det eller inte, och sluta oroa er över er kropp, när ni har sex så tänker han på annat än dom små fula detaljerna du själv stirrar dig blind på.

Och Kom ihåg - Övning ger färdighet-
Så ut och öva tjejer. ;)

Sex kan vara bland det finaste som sker mellan två människor. Men det kan också, i fel sammanhang, skada mer än nästan något annat. Det behöver finnas ett samband mellan ansvarstagande och närhet. Ju större närheten är, ju större behöver också ansvarstagandet vara. Först när det totala ansvarstagandet finns, när man lovat varandra trohet tills döden skiljer oss åt, först då finns den trygga platsen för den totala närheten och intimiteten, den sexuella föreningen.

Säger bara av egen erfarenhet att smärtan över att förlora någon man knutit det mest intima bandet med är långt, långt större än när det gäller den som man aldrig gjorde det med.

Att vänta med sex tills bröllopsnatten, att avstå från att flytta ihop utan att gifta sig, att förbehålla en enda människa min nakenhet och intimitet är inte det samma som att vara pryd eller gammaldags. Det är snarare att uppvärdera kärleken och ta fullt ansvar för den.